Denna inbegriper bland ovrigt smink- samt skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin sam porrbranchen sasom alla omsatter miljarder vi att sexualisera samt kommersialisera saken dar kvinnliga kroppen. Sjalva iden om sexighet bygger villig konsumtion. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt vi konsumtionsobjekt samt konsumtionsbeteenden, vilket gor saken dar at en ekonomiskt fenomen: vi idrott, trende, smin, medicinska och farmaceutiska produkter forvandlar den kroppen till nagon yta saso befinner si menad att konsumeras visuellt som e ting sasom definieras av sin kompetens att pakalla sexuellt begar”. Sexighet gar med andra glosa icke att separera fran forbruknin. Konsumtionssfaren befinner si inom sin svang fort erotiserad – tank endast gallande all produkter saso marknadsfors tillsammans bilder villi nakna https://kissbrides.com/sv/blogg/basta-pickup-linjer/ kvinnokroppar.

Illouz skyndar fram, vilket skanke nago slaende vid

Illouz later sin analys itu saken da skopiska kapitalismen vidrora Marx tolkning av varuformen samt arbetet som vardeskapande arbetsgang i Kapitalets forsta liga. Utnyttjandet av saken dar sexualiserade kvinnokroppen i saken dar skopiska kapitalismen beskrivs sasom e expolateringsforhallande inom Marx bemarkelse, dar hanar samt kvinnor utgor ett par antagonistiska klasser sam mannen extraherar nytta klocka kvinnornas kroppar inom liknels tillsammans kapitalistens extraherande av varde uta arbetarens lekame. Narvarande driver Illouz sitt tankegang sta fjarran. Relationen mellan konen inneha odla vitt mi begripe en helt annan dynamik ann saken da mellan arbetstagare och kapitalist, skada alldenstund Illouz ej forklarar sin synonym narmare ar det svar att veta hurda angelagen den befinner si pro hennes tankegang.

Det ha kan forete som ett randanmarking men speglar e storre bryderi med boken, namligen dess spretighet

praglade itu saken da tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens logik. Det har styrks bruten dom mannisko sasom intervjuas, skada dessa forefaller ej befinna ekonomiskt avhangi tryt partners samt inneha inga alternativt vuxna barn.

Det finns ytterligar besvar samt oklarheter med Illouz tankegan. Inom boken forekommer insprangda intervjuer sasom forfattaren genomfort ino nagon rad storstader tillsammans karlar och kvinns ino olika aldrar. Dessa manniskor befinner si inte, saso i foljaktligen utfor karlek smarta endast straighta, a andra sidan ar alla akademiker, chefer eller korresponderande samt utgor e tydlig urbant medelklasskikt. Det ha befinner si nagon itu bokens stora brist, ick endast klocka e representationsperspektiv – allihopa grupper behover ej inkluderas i analysen for att handla saken da gallande – skada ino det har fallet utfor ointresset stav arbetarklassen samt rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.

En utav hennes huvudpoanger befinner sig att dagens relationer blivit allting mer flyktiga, praglade bruten den tillfalliga forbindelsens sam konsumtionens logik. Det har styrks av do manniskor saso intervjuas, men dessa forefaller ej finnas ekonomiskt avhangi avta partners och age inga alternativt vuxna kidsen. Manga itu dom sasom intervjuas skanker talesatt for vikten utav erotis sjalvbestammande och autonomi, ett standpunkt saso Illouz menar praglar samhallet inom grandiost.

Andock befinner si dessa perfekt lika starka och viktiga inom arbetarklassen, darborta det ekonomiska beroendet utav partnern ideligen ar grandiost? Hurda titta det ut forut saken da saso saknar ekonomiska forutsattningar att knacka op a en forhalland? Praglas relationerna inom arbetarklassen av en storre matt fran forutsagbarhet och hallbarhet eller ar do tvartom fortfarand mer osakra i nago reflektion av prekariseringen utav arbetslivet saso ju drabbat arbetarklassen hardast? Titta karlekslivets forutsattningar och dilemma identiska ut villig landsbyden sasom inom storstaden eller paverkas de till exempel fran avflyttning alternativ dom begransade mojligheterna till anonymitet?

Hon visar hur kapitalismen trangt in inom ”den privata sfaren” samt hurda dess foljdriktighet darmed strukturerar ej enbart vara yttre utan aven invartes leva.

Sjalv ager inga genmale villi de fragorna andock det befinner si forbluffande att Illouz avstar a att ens anga dem. Det befinner sig oklart om hon avser att sexualmoralen samt synen gallande karlek och parforhallanden ar densamma oavsett klassposition. Parallellt med det ombyte Illouz beskriver finns likasa nagon inom boken okommenterad aktivitet inom omvand hall: en varnande fran hemmet, familjen sam aktenskapet aven bland unga persone. Kvinnliga bloggare tillsamman fokus villi klassiska husmorssysslor saso kokkonst och heminredning har hundratusentals lasare samt konservativa politiska rorelser age som bekant mobiliserat runt fragor forsavitt konsroller, homofobi sam familjevarderingar ino Europa sam varlden do senaste decennierna.